Idag efter skolan åkte jag och Emily till West Central High School, som ligger ca 30 minter från Lennox, för att titta på de regionala brottnings finalerna. Vi har flera duktiga "brottare" på min skola och det var mer än 20 personer där som stöttade dem och skrek hejjarramsor.
Jag och Emily satt bredvid Mitchell and Bredt och vi disskuterade om Sverige samtidigt som vi försökte hålla ett höga på brottningsmatcherna. När jag konstaterade att jag bor i en relativt liten stad med 30.000 invånare blev de knäckta och frågade "LITEN?".. De hade nämligen föreställt sig en liten by med ca 10 invånare.
Jag tog även flera bilder från dagen, vilket får fylla upp dagens korta inlägg. Jag har nämligen ett stort prov i Composition som rör engelsk grammatik, så nu måste jag spendera de sista minuterna innan midnatt med näsan i skolböcker vilket är mer än lockande.
På vägen till West Central High School
Emily is driving!
Brottning! Lennox High School's cheerleaders sitter nere på golvet och hejar.Helgens Winter Reatreat var underbar och jag knöt flera nya kontakter med folk från Norh Dakota och med en utbytesstudent från Holland. Vi lekte främst lekar, sjung sånger och åt överdrivet mycket onyttig mat, samtidigt som vi diskuterade om bibeln och gud. Helgen avslutades med en talangjakt varav jag fick delta i två nummer, en där jag fick prata svenska och min värdbror fick vara tolk och den andra som en racerbilsförare. Jag och Mikayla spenderade de sena nätterna hos Amanda och sammanlagt sov vi kanske 8 timmar under hela helgen, vilket kanske förklarar varför jag fortfarande känner mig som en zoombie.
Sedan har jag varit ganska nere på sistone. Jag vet inte varför, kanske beror det på att jag längtar hem, eller att jag helt enkelt inte aktiverar mig tillräckligt? Speciellt under jobbiga stunder, då jag längtar hem. har jag en tendens att hålla mig för mig själv, så som att läsa en bok på mitt rum eller lyssna på musik.. Åh, jag trivs så i skolan men när jag kommer hem blir allt grått.. Längtar helt enkelt hem idag..
Jag har även bara 3 månader kvar i USA!!!
Idag fick jag även veta att min blogg har rekommenderats av aftonbladets resesida, http://www.destination.se/article4435059.ab! Kändes verkligen speciellt att veta att just min blogg valts ut och jag har gått runt med ett leende på läpparna de senaste timmarna.
Bilderna nedan är från helgens bravader.
Idag mitt under den alldeles för långtråkiga U.S. History lektionen så utropades det i högtalarna att "Students of the month" hade valts ut. Det är nämligen extra speciellt att bli utnämnd som månadens elev här eftersom man får sin bild i den lokala tidningen samt en intervju och diverse prylar från skolan, så alla i min klass spände öronen för att höra deras namn utropas. Jag satt dock tänkte på att mitt namn säkert aldrig kommer att nämnas, men efter att de hade sagt de två sistaårseleverna som valts ut så hörde jag mitt namn "Anna Nystrom" och jag hoppade till. De flesta i min klass utropade "Go Anna!" och jag fick sedan gå till biblioteket för att ta kort till tidningen. Det är endast 9 tjejer i min årskurs som väljs ut varje år som Student of the month, och för att kunna få den nomineringen måsta man ha gjort något speciellt såsom bra betyg, bra idrottsinsats etc. Jag fick även fylla i ett papper med information om mig själv, och under den sista frågan som löd: What is your advice to new students at Lennox High School? Jag svarade: Be an exchange student, Go to Sweden!
I helgen håller min kyrka Winter Retreat vilket innbär att vi spenderar tre dagar med olika aktiviteter som ska få oss närmare Gud och samtidigt ha roligt. Vi är ca 50 personer som ska delta och jag och Mikayla ska sova över hos Amanda eftersom det antagligen kommer bli sena kvällar. Förhoppningsvis ska det blir roligt, även om jag knappt alls håller med vad min pastor predikar om..
Efter flera förfrågningar om bilder på mitt hus så har jag gjort en liten rundvandring av "mitt" hus här i USA. Lägger även in bilder från min medalj (jag är stolt!! Woho).
Innan jag berättar över dagens bestyr så måste jag avslöja att vi faktiskt vann (fick en Superior) i the State One Act Play competition. Vi tilldelades ett fint plakat samt varsin medalj som jag stolt ska ta med mig hem till Sverige och visa upp! Dock tog prisutdelningen hela 2 timmar (!), eftersom det var hela 45 skolor som var med och tävlade och mer än 50 % av dem tilldelades en Superior.
Idag var det en early dismissal vilket innebar att vi slutade klockan 11.45. Jag, Emily, Rachel, Meghan och Sarissa bestämde oss därför för att åka in till Sioux Falls för att leta efter prom dresses för mig och Meghan som var utan. Prom är nämligen den stora höjdpunkten på året här borta i USA och det är rena hysterin om att allt ska vara perfekt osv. Vi sprang runt i flera affärer i köpcentret i Sioux Falls där jag bland annat hittade en söt lila klänning som passade perfekt. För att försäkra oss om att det inte fanns en bättre för mig så åkte vi till andra affärer, där även Meghan hittade en fin mörkröd klänning som hon köpte på direkten. Hon hade inte tänkt att gå på Prom i år, men efter diverse övertalningar så ändrade hon sig och köpte klänningen.
Vi åkte sedan tillbaka till "the Mall" där jag köpte min lila klänning som var helt underbar. Vi bestämde oss sedan för att åka till Applebees för att äta middag eftersom klockan hade hunnit bli 17.00 och vi var mer eller mindre slut efter en stenhård shoppingdag. Väl på resutrangen bestämde jag, Emily, Rachel och Sarissa oss för att "fira" Prom tillsammans med eller utan dejter - så det ser jag verkligen fram emot.
Jag lägger in en bild här nedan på klänningen, vad tycks?
Snälla, kommentera ni som läser - blir mycket roligare att skriva om jag får respons.
Idag har jag minst sagt haft fullt upp! Jag vaknade redan klockan 06.00 på morgonen och kravlade mig ur sängen för att ta mig till skolan extra tidigt pga att vi skulle åka till Sioux Falls där The One Act Play Festival ägde rum. Vi kom iväg så tidigt som 07.30 och under bussresan dit satt jag, Mikayla, Amanda och Jacey och sjung olika sånger samt peppade inför våran föreställning.
När vi väl kom fram till Augustana College i Sioux Falls där South Dakota's One Act Play State competition hölls så satte vi oss först och tittade på de andra skolornas föreställningar för att se hur tufft motståndet såg ut. Det var minst sagt intressant att se de andra skolorna som också hade gått vidare och de var precis som oss, duktiga. När det väl var 2 timmar innan vi skulle upp på scen fick vi bära in alla nödvändiga scen-prylar samt täcka våra ansikten i hemskt lager av smink som gör att man ser mindre än mänsklig ut. När alla var färdiga hade vi ca 30 minuter på oss innan det var dags och alla gick nervösa runt och pratade tills det var dags. Jag kände mig konstigt nog inte rädd alls, utan snarare ganska lugn eftersom vi övat inför det här sedan urminnes tider.
Själva föreställningen gick superbra, och publiken verkade hålla med. Vi fick stora applåder och juryn som bedömde oss gav oss mycket bra kritik och påpekade nöjda att vi hade en underbar energi. Dock får vi inte veta förens imorgon om vi vinner Superior eller inte (högsta pris), så nu är det bara att hålla tummarna.
Efter "skol"dagens slut så åkte jag, Ben, Josh och Jenea till the mall för att äta lunch. Vi gick även runt lite bland affärerna och letade efter Swedish fish, utan lycka. Josh och Jenea var sedan tvugna att åka hem, så jag och Ben bestämde oss för att besöka World Market innan vi skulle åka till hans kyrka och mötas upp med Autumn. Väl inne i World Market hittade jag alla sorters prylar och inte minst svenska kakor, knäckebröd, saltlakrist, läckerol och nutella. Jag plockade på mig allt svenskt jag kunde hitta och det kändes på något vis som om jag var tillbaka i Sverige.
Det hela slutade med att jag handlade svensk mat för x antal dollar, och just nu befinner jag mig i sjunde himlen.
Efter World Market åkte jag och Ben vidare till hans kyrka där vi träffade Autumn. Vi åt mat och disskuterade med kyrkans youth director som var mycket intresserad av Sverige och han bombarderade mig med frågor om Sverige och Norge. Han tyckte det var mycket intressant att vi svenskar inte gillar Norge och vise versa eftersom USA och Canada har ju en liknande realtion.
Vi spenderade kanske två timmar i kyrkan innan vi for tillbaka till World Market för att köpa några roliga kinesiska drycker som visst skulle föreställa läsk. Jag och Autumn valde smaken Litchi som påminde om sprite och Ben köpte en double-espresso från Etiopien. Vi åkte sedan till vattenfallen och tog några bildern innan klockan blev 22.00 då vi for hem.
Denna speciella dag, i amerikanarnas ögon, började med att jag följde med Emily och hennes familj till deras Lutherska kyrka i utkanten av Lennox, mitt ibland majsfälten. Det kändes ganska skönt att för en gångs skull gå till en kyrka som påminde om den hemma, då jag konfimerades, och där de inte hotade om djävulen och helvetet i var och varannan mening. Dock så verkade den kvinnliga pastorn allmänt skum eftersom hon (enligt henne) kunde sjunga opera och det slutade med att hon sjung alla bönerna som i vanliga fall skulle ha sagts i normal samtalston.
Hur som helst så var det iallafall jättekul att vara där med Emily och när kyrkan var slut så åkte vi tillbaka till Lennox för att förbereda oss inför den stora kvällen, då ett "Super Bowl Party" hos Sarissa stod på schemat.
Jag och Emily kom till Sarissas hus at 5 pm och där möttes vi även upp av Meghan som hade med sin en underbar choklad fondue tillsammans med alla sorters frukter. Så vi högg genast in på maten samtidigt som vi tittade på Super bowl lite halvhjärtat och pratade. De bästa med Super Bowl är reklamen i pauserna konstaterade Meghan och jag kunde inte annat än att hålla med. Speciellt när en reklam snutt med Connan O'Brian och som innehöll svenska blev jag mäkta imponerad! De andra tyckte också att det var häftigt att de just hade valt svenska i en reklam och jag hittade även tv-klippet på internet så ni kan se.
Efter någon timma kom Rachel och vi tröttnade att titta på matchen så vi tog fram Guitar Hero och en hel del andra TV-spel, samtidigt som vi tittade i gamla Year-books. Vi hade jättekul och det hela slutade med att alla låg i Sarissas soffa helt utslagna ifrån all mat vi ätit! Jag och Emily bestämde oss för att bege oss hemåt runt 22.00 tiden och under bilfärden hem lyssnade vi på typisk country musik alá South Dakota.
Nu är jag 18 år, myndig och kan skaffa körkort. Det hela känns jätteskumt eftersom jag fortfarande känner mig som 17, eller kanske till och med 16. Dock så tar det alltid någon vecka för mig att vänja mig vid att vara ett år äldre, och speciellt nu då jag är vuxen.
Igår kväll satt jag uppe sent till klockan 00.00 för att prata med mina kära föräldrar och öppna paket. Jag fick bland annat en ny rosa digitalkamera, svensk hockey tröja, en bok, smycken, ett litet fodral till kameran, och så vidare. Jag blev jättenöjd över de fina paketen och det var svårt att hålla tårarna tillbaka, eftersom jag fick en stor duns av hemlängtan.
På morgonen öppnade jag även paketen från min farmor och ringde även henne innan det var dags för att bege sig iväg till skolan, eftersom vi skulle åka iväg tidigt till Brandon, där tävling för The One Act Plays skulle äga rum. När vi väl satt i skolbussen så gav Jill mig some cupcakes and Jacey gave me a cake, covered with frosting. Amanda also gave me a bottle of sprite covered with stars! Det slutade med att alla satt och åt cup-cakes i bussen och sedan så sjung de den klassiska "Happy Birthday" sången för mig och det var riktigt kul. Bjöd även hela laget på svensk choklad och de konstaterade att den är mer söt jämfört med den amerikanska, vilket jag inte tycker stämmer.
När vi väl var framme i Brandon så fick vi titta på den första föreställningen av Tea High School som var allt annat än bra. Det gav oss ett bra självförtroende inför vår föreställning som ägde rum en timma senare och som gick hur bra som helst, även fast jag var så nervös att mina händer skakade. Vi fick mycket bra kritik av juryn och de sa att allt var perfekt in i minsta detalj, vilket givetvis värmde. Efter vår pjäs var det dags för lunch och vi gick till Pizza Ranch för att äta den traditionella amerikanska maten som jag börjar tröttna på, nämligen pizza. Jag åt dock ganska snabbt eftersom jag och Amanda bestämde oss för att springa runt och ta lite galna bilder med Mikayla! Vi spelade även basketball med Ben, Ben, Elias, Jenea och Justin för att avlägsna vår överskotts energi. Jag råkade sparka bollen på väggen och den studsade sedan in i korgen, och det hela såg mycket overkligt och komiskt ut.
Efter maten var det dags för de tre andra pjäserna och de var minst sagt bra. Vi blev väldigt nervösa om vi skulle gå vidare till State eller inte, och när resultaten skulle redovisas vågade jag knappast lyssna. Det ändå jag kommer ihåg var att de läste att Lennox High School går vidare till State, och ett stort jubel bröt ut! Jag har nog aldrig sett så många lyckliga personer tillsammans förut och vi kommer att få åka til Sioux Falls nästa vecka för att tävla mot de bästa skolorna i South Dakota!! Vilken födelsedagspresent?
På vägen hem från den lyckade tävlingen var det dags att äta Jacey's tårta med bara ansiktet, eftersom det visst är en amerikansk tradition. Det slutade med att jag hade tårta i hela ansiktet och alla i hela bussen skrattade konstant. Jag, Amanda, Mikayla och Jacey åt vad som var kvar av tårtan, och jag åt mer än halva eftersom mitt ansikte hade täckt upp den delen.
När vi väl kom hem till Lennox så åkte jag till kyrkan med min värdbror för att delta i en liten böne-tillställning utan djupare syfte och sedan youth group. Försökte lära Mikayla den svenska nationalsången under the youth group men det gick inte så bra, amerikanare har oerhört svårt för att uttala sj-ljud och svenska r...
Jag visste inte om jag skulle bli firad av min värdfamilj eftersom de knappt alls hade nämnt något om min födelsedag under dagen. Som tur var hade jag fel!! Efter youth group i kyrkan så tog jag och min värdbror en stor omväg hem och jag började misstänka att de hade planerat något. Så när jag väl kom hem och min värdbror sprang in snabbt i huset så blev jag helt plötsligt otroligt nyfiken på vad som väntade. Jag steg ganska försiktigt in i köket, och sedan tassade jag vidare till vardagsrummer och när jag klev in där skrek alla: HAPPY BIRTHDAY ANNA! Ben W, Josh A, Simeon, Mikayla, Emily, och min värdfamilj hade ornat en överrasknings fest till mig med en jättefin tårta. Vi hade jättekul och vi åt överdrivet mycket otnyttigheter och hade trevligt! Det var verkligen ett underbart slut på dagen.
Mer bilder kommer!!
Igår var det dags att visa årets One-Act-Play inför publiken här i Lennox och jag var konstigt nog inte överdrivet nervös, vilket var skönt. Hela gänget som deltar i pjäsen möttes i skolans matsal, ca 2 timmar innan uppspelet, eftersom vi var tvugna att täcka våra ansikten i hemsk scen-make up eftersom ljuset på scenen är så speciellt vilket gör att man ser ut som ett spöke på scen. Efter att jag och Mikayla fixat till oss så satte vi oss i trappan och lyssnade på svensk musik, och jag försökte lära henne några utdrag ur låten "Boten Anna" som alla amerikaner visst gillar. Det hela gick ganska bra och det slutade med att hon kunde säga "Jag känner en bot" med viss brytning utantill.
Själva föreställningen gick utmärkt och vi fick mycket beröm. Flera förutspår att vi kommer gå till state, men jag vill inte hoppas på för mycket. Det återstår att se vad som händer under tävlingen på onsdag (min födelsedag) helt enkelt.
Efter pjäsen åkte jag, Ben Y, Amy, Brian, Justin och Elliot till The Juice Stop i Sioux Falls. Där drack vi smoothies och spelade en mini-verision av jenga. Det slutade sedan med att vi åkte hem till Ellior för att spela X-Box 360.. Dock hann vi inte spela länge på grund utav att vi var tvugna att åka hem för att gå till kyrkans deeper bible study som skulle handla om kvinnor i kyrkan. Min kyrka här i Lennox är exttremt konservativ vilket innebär att kvinnor inte får ha någon makt, så disskussionerna i gruppen blev mycket intressanta och jag nämnde att i den luterska kyrkan så tillåts kvinnor att vara präster, diakoner etc!
Idag åkte jag och Meghan in till Sioux Falls för att införskaffa två små dvärg
hamstrar till vårat projekt i Advanced Biology, där vi ska studera dem. Vi köpte två små ryska hamstrar som endast var några få veckor gamla, och Meghan ska ta hand om dem tills vi får ta med dem till skolan. Givetvis så ska vi inte skade dem på något sätt, utan vi ska endast följa dem i deras dagliga bestyr och hur aktiva de är under natten samt dagen.
Här kommer lite bilder från pjäsen. Enjoy!
Inlägg
