Idag fick jag reda på mitt riktiga avfärdsdatum, vilket blir den 7:e augusti. Så om allt går som planerat så landar jag i New York den 7:e och åker sedan vidare emot South Dakota den 10:e augusti.
Min värdmamma frågade mig häromdagen och jag var nervös. Jag svarade på hennes mejl med att säga att jag självklart är nervös, men på ett bra sätt eftersom jag längtar efter att få träffa dem och påbörja ett nytt liv i Lennox. Självklart känns det extremt läskigt att lämna mitt trygga hem och familj i Sverige för att ensam prova på en ny livsstil på andra sidan atlanten. Jag har heller aldrig tivlat, eller ens tänkt tanken på att ställa in mitt High School år på grund utav att jag kanske har tappat suget eller kännt mig för nervös. Det är med en skräckblandad förtjusning som jag ser på min resa, som närmar sig med stormsteg för var dag som går.
Nu så måste jag plugga fysik och sedan skriva en uppsats om Dalai Lamas inflytande över Tibet, lockande va?
Etiketter: Innan USA
2 Comments:
-
- Anonym said...
27 maj 2008 kl. 14:23jo det där med skräckblandad förtjusning är nog ett väldigt bra uttryck!!- Anonym said...
27 maj 2008 kl. 15:56Det är så himla coolt när man tänker på det ändå. Ihh, ett år! :D