Mina farhågor har blivit besannade, hela South Dakota har varit insnöat i helgen och flera blizzard-varningar har utlysts. Igår låg hela Lennox under ett tjockt täcke av snö och jag satt tillsammans med min värdfamilj och tittade på Harry Potter eftersom vi inte var tillåtna att gå ut i snöstormen. Dock så har jag inget emot att sitta inne och mysa mitt i ett oväder, men det känndes så tråkigt att titta ut och undra vart våren har tagit vägen. Jag har alltid associerat april som en månad med fågelkvitter och tussilago, inte med 1 meter snö och -10 grader.
Idag när jag vaknade och tittade ut så märkte jag, till min stora förtjusning, att snön nästan hade försvunnit och att solen sken ensamt på en klarblå himmel. Även om jag mer eller mindre hade försovit mig till kyrkan så var mitt humör på topp eftersom jag var övertygad om att det aldrig mer kommer snöa innan jag åker hem (ta i trä). Efter ett år i South Dakota så kommer jag alltid ha något emot snö...
Jag spenderade eftermiddagen med Mikayla, Simeon, Amanda, Trent och Alena och vi tittade på The Lion King, åt popcorn och jag försökte lära dem den svenska versionen av Hakuna Matata - vilket inte riktigt gick så bra. Amerikanarna har svårt för att uttala ett svenskt "r" och de kan inte rulla tungan vilket jag finner roligt. Dock så har de kommit upp med ord och ramsor som jag inte kan uttala rätt, så jag är väll inte oskyldig heller. Vi pratade även om hur det kommer bli när jag åker hem och de kom fram till att de skulle vinka av mig vid flyget. Det kändes så skumt att berätta för dem att jag bara att 6 veckor kvar i USA och de såg minst sagt ledsna ut. Jag har så svårt att vara ledsen över att åka hem när jag är förblindad av längtan för att få träffa alla i Sverige igen, men jag inser också att jag kommer sakna mina vänner här otroligt mycket.
God natt!
3 Comments:
-
- Sanne said...
6 april 2009 kl. 05:50Oj! Jobbigt med snö, i Göteborg är det strålande sol och 15 grader. Helt underbart! :)- Frida said...
7 april 2009 kl. 12:16att lämna sitt år i USA är minst sagt sorgligt. Samtidigt som det var grymt kul att komma hem igen så går det inte en dag utan att jag tänker på USA. Ta vara på sista tiden där nere! kram- Anonym said...
18 april 2009 kl. 14:55det är ganska kul att läsa din blogg och märka att din från början nästintill perfekta svenska sakta blir svengelska; 'komma upp med' & 'finner roligt' XD