High School Year i USA 08/09!

Av ren tur sa hittade jag trådlöst nätverk här i Lennox, så nu sitter jag på gräset i trädgården och bubblar av lycka! Jag behöver dock fundera över hur jag ska göra på vintern när jag vill sitta vid min dator eftersom det kan bli ganska kallt här, kallare än i Sverige..

Utbytesstudenten från Brasilien kom igår, Pedro, och han är väll helt okej. Jag har inte hunnit att lära känna honom än pga att han knappt pratar engelska samt att han ockuperar familjens dator 24/7. Fast jag får ha i åtanke att de första dagarna jag var här så höll jag mig ganska mycket för mig själv eftersom allt var så nytt.

Idag har jag, Pedro, Ronda, Rick, Austin, Linda och Brianna (som är Rondas systersdotter) åkt in till Sioux Park för att ta en närmare titt på de ståtliga vattenfallen som också går under namnet Sioux Falls. Vi stannade till där för att ta några bilder och gå upp i utkikstornet, och sedan åkte vi vidare till Walmart för att införskaffa lite nödvändiga prylar. Jag köpte bland annat Lysterine eftersom min värdfamilj äter allt för sockersöt mat och jag vill undslippa hål för allt i världen.

I fredags så sprang jag mitt första track meet med Cross Countryn och det gick jättebra, med tanke på att jag endast tränat i två veckor. Vi var ca 60 stycken tävlande i JB-klassen och jag hamnade runt 30. Om jag lyckas komma bland de 20 första får jag medalj och det skulle vara hemskt kul. Sedan visade Rick mig idag att jag var i tidningen (Lennox Independent), då det var en bild och text på alla i Cross Country gruppen som i år klassas som "jättebra". Jag ska klippa ut artikeln och sedan skicka hem så kan kanske pappa scanna in den och skicka runt till de närmaste.

Imorgon är det Labor Day, vilket innebär att helgen har förlängts med en dag! När jag frågade min värdfamilj varför de firade Labor Day så hade de ingen direkt bra förklaring så jag fick helt enkelt kolla upp innebörden själv: Traditionellt så firar amerikanarna labor day som en symbol för att sommaren är slut, men sommaren i South Dakota kommer inte sluta förens i September. Temperaturen ligger föresten runt 30 grader och luftfuktigheten är ganska hemsk, så det är inte många som vistas ute under dagen.

Linda, som fyller 18 i Oktober. Hon bor tillsammans med oss, så hon är min indirekta värdsyster!

Jag och vattenfallen i bakgrunden.

Sioux Falls

Brianna, är 7 år och bor hos oss på helgerna.

Jag är fortfarande förundrad över hur mycket läxor och s.k. Quiz-test som lärarna ger oss i skolan. Idag hade jag exempelvis ett Quiz-test i min American Lit. klass på litterära ord som vi bör kunna innan vi beger oss in i de mer djupare litterära verken som vi ska läsa. Jag var en av få i min klass som lyckades få A på testet och mer än hälften i min klass måste ta om det.

Än så länge är mina favoritklasser Drama och American Literature eftersom jag faktiskt lär mig något nytt i under de lektionerna. Den så kallade avancerade matten är Matte B/C i ett nötskal så jag behöver verkligen inte anstränga. Jag pratade med Marcella idag under lunchen och hon ansåg också att matten här är lekande lätt jämfört med den i Sverige.

Det som är lite speciellt med den Amerikanska skola är att alla elver tilltalar lärarna vid efternamn och att nämna deras förnamn är helt enkelt otänkbart. Respekten lärarna får här är märkvärt bättre än den i Sverige, vilket gör att lektionerna blir både tystare och bättre. Dock så tycker jag det är extremt konstigt med de hårda reglerna som gäller på Lennox High School. Exempelvis så får ingen vistas i korridorerna under lektionstid och om man maste gå på toa eller hämta en sak i skåpet så måste man få godkänt av en lärare. Läraren får i sin tur avgöra om du får gå iväg eller inte och de är ofta väldigt stränga när det gäller att ge tillåtelse. Sedan kan jag tillägga att vi endast har 4 minuter mellan varje lektion vilket inte ger tid nog åt ett toalettbesök.
Imorgon ska jag på mitt första Track Meet tillsammans med min Cross Country grupp. Jag ska springa 4000 m, eller "4 k" som amerikanarna kallar det och förhoppningvis så kommer det gå bra. Mitt mål är att göra mitt bästa och jag får se hur långt det räcker.

Idag fick jag även reda på att utbytesstudenten från Brasilien, Pedro, kommer redan på lördag! När jag berättade för Marcella att hon inte skulle bli ensam att prata portugisiska här i Lennox blev hon överlycklig. Synd bara att det inte finns någon som förstår sig på svenska här, även fast de flesta påstår sig vara 1/4 svensk eller norsk.

The first lunch in New York City, pizza! (F.v. Sofia, jag och Karin. Ida har tagit bilden)

Nagra skolprylar!

(Jag hade precis lyckats skriva en hel text här, men på något hemskt vis så lyckades jag deleta allt, så ni får ha förståelse för ifall det här inlägget har en negativ klang).

Hur som helst så var första skoldagen både intressant och spännande. Jag klarade mig helskinnad igenom utan diverse problem med varken att hitta klassrum eller att äta lunch. Men innan jag går in närmare på min första skoldag så ska jag försöka förklara hur skolsystemet vid Lennox High School går till, så alla förstår vad jag pratar om.

Lennox High School är en relativt liten skola, vilket gör det ganska lätt att hitta de rätta klassrummen även om man har ett lokalsinne som inte är att skryta med. Vi har endast fyra lektioner (går även under namnet block) per dag, men vi byter lektioner varje dag så vi får variation. Alltså, under de s.k Black-Days har vi vissa lektioner och under de Orange-Days har vi andra. Varannan dag är därför svart och varannan orange. Eftersom skolan börjar klockan 08.20 och slutar 15.30 så är lektionerna ganska långa, men det är helt okej eftersom det åtminstonde aldrig blir enformigt.

Mitt schema för Black-Days ser ut så här:
1. Study Hall
SRB (Liknar Study Hall, men ingen kan riktigt förklara vad det är, inte ens lärarna).
2. U.S. History A
3. Creative Writing
4. Newswriting 2

Mitt schema för Orange-Days ser ut så här:
1. Advanced Math
SRB
2. Drama
3. Advanced Chemistry
4. American Lit.

Varför färgerna är just orange och svart beror på att det är skolans egna färger som pryder hela High School byggnaden.

Hur som helst så började den första skoldagen med en Black-Day vilket gjorde att mitt första pass var Study Hall där jag och alla andra inte kunde göra så mycket mer än att vänta pga att vi inte kunde jobba med något. Dock så hade vi tur, eftersom väran Study Hall lärare hade med sig nägra filmer och genom simpel demokrati avgjorde vi att vi skulle se Juno. När klockan ringde var det dags att traska vidare till nästa lektion, som lgger i samma korridor som första lektionen.

Under U.S. History A fick vi en introduktion om vad vi skulle göra under kursen samt vad vi behövde ha med oss för att "lyckas". Jag tror nog att den klassen kan bli intressant eftersom det antagligen kommer ge mig en båttre inblick i USA's synpunkt på olika historiska händelser.
Den tredje lektionen var Creative Writing och det är en ganska laid-back class och lärarnen är helt klart duktig. Några uppgifter som vi ska utföra under kursen är bland annat att skriva en barnbok, skriva poesi, pjäser, tidningsprojekt osv. Jag tror att det kommer bli jättekul och den andra utbytesstudenten Marcella är också i den klassen, så jag är inte ensam som utbytesstudent.

I mitten av tredje lektionen var det dags för den fruktade lunchen. Igår var jag inte alls nervös över vem jag skulle sitta vid, men när jag väl satt där i klassrummet så kom nervositeten smygande. Som tur var så ar Marcella i min klass och hon såg lika förvirrad ut som jag och vi bestämde oss för äta tillsammans. Maten var helt okej, jag åt pizza, bröd och sallad samt till dricka tog jag "Low Fat Milk" (Finns bara low fat här). Vi satte oss ner i cafeterian vid några andra juniors som jag kände igen från U.S. History.

Den sista lektionen jag hade var Newswritng 2 och vi är en så länge bara 2 som tar den klassen. Jag och Elias, som var den andra eleven, fick en lite introduktion i hur skolans tidning går till. Vi fick sedan varsin kamera för att ta några bilder på skolan och eleverna som vi kanske kan få med i tidningen. Ms. Nelson som är läraren för klassen var väldigt intresserad över vart jag bodde och jag fick ge henne och Elias en genomgång vart jag bor i Sverige och hur man uttalar Lidköping korrekt.

Efter skoldagens slut så tog jag mitt pick och pack för att direkt gå till Lennox Elementary School där Cross Country träningen skulle hålla hus. Som tur var fick jag skjuss av en kille från XC (Cross Country) så jag kom dit relativt snabbt. Vi sprang ca 5 km och sedan löpte vi några snabba rundor runt en fotbollsplan. Min träningsverk har redan nu börjat lätta och den känns som om jag har mer energi när jag springer. Efter träningen ate jag och Patricia till lokalbutiken här och vi köpte dricka och hon visade mig vart chokladen fanns! Så nu har jag smakat den berömde amerikanska chokladen.

Alla å skolan är föresten trevliga och frågar mycket om Sverige och hur jag har det där. Jag har blivit introducerad till hur många människor som helst och självklart så har jag redan tappat namnen på alla.

Take Care!

Vädret i South Dakota är minst sagt underbart! Solen skiner ständigt och temperaturen ligger runt 30 grader vilket för tankarna till Medelhavet. Dock finns det ingen sjö nära, så jag får helt enkelt stå ut med värmen. Sedan är det ganksa behagligt inne eftersom det står fläktar av olika slag i varje hörn - så jag brukar vakna mitt i natten och frysa.

Igår åkte jag, Ronda, Rick och Linda in till Sioux Falls för att besöka The Empire Mall, som är ett stort köpcentrum i mitten av staden och har alla affärer som jag vill åt. Där köpte jag ett par fina springskor som jag ska ha till Cross Country. Cross Country är föresten en sport där man springer olika distanser i naturen. Många blandar ihop den med Track and Field, men det stämmer inte riktigt. Jag har även köpt två tröjor till skolstarten och jag blev nästan chockad hur billigt allt egentligen är här. En märkeströja från Abercrombie & Fitch kostade endast 125 kr, då jag i Sverige skulle få betala kanske 250 kr.

Snart så ska jag iväg på en övernattning med gänget från Cros Country och vi ska tälta vid skolan. Jag och Patricia, som är en sistaringare vid Lennox High School, ska dela tält och förhoppningsvis får vi kul. Sedan så ska morgondagen börja med ett träningspass, vilket innebär att jag får chans att inviga mina nya löparskor.

En ganska skum grej som jag som svensk reagerar på är hur vanligt läsk egentligen är. Min värdfamilj dricker läsk till varje måltid och då överdriver jag inte. Det är speciellt svårt att förtstå varför i hela fridens namn någon kan vilja dricka Coca Cola till frukost, men det är väll antagligen en vanesak. Nu så ska jag packa klart allt för övernattningen.

Hoppas ni har det bra! (Bilder kommer snart)

Jag trodde aldrig att det skulle vara sa har jobbigt att vara utbytesstudent. Kanske var mina forvantingar for hoga eller helt enkelt sa var jag for positiv till allt som rort mitt utbytessar. Visserligen gar allt battre nu, men det kanns fortfarande tungt och jag borjar ifragasatta varfor jag egentligen utsatter mig for det har. Idag ska jag, Ronda och Linda aka in till Sioux Falla och besoka Walmart for att handla mat och andra sma prylar. Vi ska sedan pa kvallen ga till Lennox High School for att halsa pa traneren for crosscountry laget som jag ska ga med i. Det ska bli jatteskont att komma igang med nagot nu nar det blev fel med soccerpapprerna (vet inte vad det blev for fel dock). Igar tog jag en cykeltur genom byn for att orientera mig bland alla hus och har nedan ar en bild pa the main street med alla affarer osv.

De forsta dagarna har har varit minst sagt jobbiga. De blev en stor kulturkrock nar jag kom hit och allt kandes daligt. Min vardfamilj ar inte lika hemsk som jag uttryckte i forra inlagget och jag kommer bra overens med Ronda och min vardbror Austin. Rick ser jag inte sa mycket av eftersom han jobbar ofta, men nar han kommer hem ar han trevlig - aven fast han har varldens samsta humor osv.

Idag har jag och Ronda varit och registrerat mig pa skolan och jag har valt mina skolamnen vilka blir:
Advanced Math
Advanced Chemistry
Creative writing
School newspaper
American Lit.
Art
Drama 1 & 2
American History

Skolan var for ovrigt jattefin och den ar bara 2 ar gammal. Klassrummen ar fina och lararna verkar vara okej. Jag fick en rundtur av rektorn som var valdigt pratglad och berattade om de olika klassrummen och hur skolmaten fungerar. Jag ska aven ga med i crosscountry som borjar nasta mandag och jag tror att det kommer bli jattekul och ju mer jag aktiverar mig har desta battre tror jag att jag mar.

Jag ska forsoka lagga upp mer bilder fran New York och beratta mer - men just nu sitter jag vid min vardfamiljs dator och har inte mojlighet till det.

Tack for stodet fran forra inlagget! Jag mar sa mycket battre nu och det ar bara att kampa pa antar jag.

Take care

Igar kom jag fram till vardfamiljen och jag var nara brytpunkten. De ar inte alls som jag tankt mig och min vardpappa som hela tiden namner att humor ar det viktigaste i deras familj drar hur daliga skamt som helst och de skrattar at overviktiga manniskor och klar deras hundar i sma rosa minidrakter. Deras hundar (5 stycken) skaller konstant och huset ar allmant smutsigt och stokigt. Igar nar jag fick aka med min local cordinator Diane och hennes tyska utbytesstudent Kian till stan sa brot jag totalt och satt och hulkade i baksatet. Som pricken over i:et ringde min pappa da och jag kunde inte langre halla tillbaka tararna. Mina vardforaldrar kanns riktigt otacksamma och nar jag gav dem mina presenter sa orkade de knappt oppna dem. Jag fick aven reda pa att jag ska fa en vardsyster fran Serbien och hon ska komma hit denna eller nasta vecka - vilket kanns skont eftersom jag inte skulle orka vara har med min vardfamilj sjalv.

Min egna dator har slut pa batteri och min mamma ska skicka en adapter sa jag far vanta med att sitta vid datorn langre.

Hoppas ni har det battre an jag!

Jag sitter här på rummet nu tillsammans med Sofia (som för övrigt sitter och läser Breaking Dawn - som vi köpte idag) och försöker skriva ett så snabbt och intressant inlägg som möjligt eftersom jag totalt har sabbat det med min adapter.

Idag har vi gått på en rundtur i de övre delarna av New York som Upper East Side, Central Park, Manhattan, SoHo osv. Vi gick även till Chinatown, Little Italy och en massa andra statsdelar som dessvärre flugit ut ur mitt minne. New York är faktiskt riktigt coolt, allt känns så extremt stort och precis som på TV - fast givetvis bättre. Det luktar visserligen ganska skumt, en blandning mellan avgaser, sopor och allt annat skumt som kan finnas i en 8 miljoners stad. Jag har nästan kramp i min tumme för alla kort jag tagit - och jag tror faktiskt inte jag är ensam om det. Vädret i New York är försten ganska skiftande och det har faktiskt regnat en hel del samt åskat - och när blixten slår ner och mullret kommer så ekar det liksom i hela staden vilket låter ganska grymt, men givetvis läskigt.

Hotellet är föresten jättefint och vi blev uppdelade i rummen tre och tre, då jag hamnade med två halmstadbor så jag har snappat upp deras dialekt och det är ganska komiskt.

Klockan är runt 23.00 här just nu och jag har knappt sovit fyra timmar på tre dygn! Resan till New York gick smärtfritt, blev bara en försening på ca 30 minuter och flygplanet var minst sagt stort - två våningar och säten där alla hade varsin inbyggd TV där man kunde se diverse filmer. Jag satt bredvid Klara och Madde under själva resan och vi hade jätteroligt trots att det blev ganska långtråkigt i mitten då man hade ca 4 timmar kvar.. När vi väl skulle landa vid Newark så kunde de som hade fönsterplats (jag var dock inte så lyckligt lottad) se New York, men jag fick iallafall se en glimt av staden och det var häftigt. Säkerhetskontrollerna på flygplatsen i USA gick bra och vi var ca 45 Svenskar, Danskar och Norskar som sedan blev uppdelade i grupper för att transporteras till hotellet. Dock är svenskarna majoritet här, det är kanske 3 från Norge och 9 från Danmark.

Klara och Madde

Hotellrummet, Isabell och Sofia

Sofia är glad

Nu har jag exakt 10 timmar kvar hemma innan jag åker iväg till flygplatsen för att ta farväl av min familj. Det känns fortfarande skumt att jag inte kommer träffa min familj och vänner på 10 månader - allt är så overkligt. Jag väntar bara på att någon ska nypa mig och säga: Anna, kom tillbaka till verkligheten.

Just nu har jag precis ätit avskedsmiddag med mamma och c.o. och snart väntar en utsökt efterrät. Jag börjar misstänka att min stackars mage kommer göra revolt om jag inte förbättrar min kost under New York campet (jag har nämligen smällt i mig en halv bryle pudding idag) och diverse godis. Jag får väll skylla på att jag är underviktig, det brukar alltid ta bort mina skuldkänslor.

Så här kommer min resa att se ut:
05.00 Ta sig upp ur sängen och äta frukost, göra en snabb koll att allt verkligen är med
06.00 Familjen instuvad i bilen och vi åker mot Landvetter
08.00 Framme vid Landvetter
09.40 Flyger till Arlanda
14.00 Träffar andra Explorica studenter på Arlanda
16.45 Flyger till New York
19.00 (Amerikansk tid) Framme i New York!!!!

Nästa gång jag uppdaterar bloggen är jag alltså i USA. Läskigt, men samtidigt otroligt kul. Ni som vill följa mitt år på bilddagboken kan lägga till mig där: annanystrom eller helt enkelt läsa denna blogg där jag ska uppdatera så ofta jag bara kan.

All packning är föresten klar och även mitt handbagage. Jag lägger upp två nytagna bilder så får ni se hur en riktig USA-packning bör se ut.





SO LONG SUCKERS!

Sista dagarna hemma har varit minst sagt fullspäckade. Idag började jag med ett nödvändigt tandläkarbesök klockan 08.30 och efter det gick jag raka vägen till närmaste ICA och köpte den största chokladkakan jag kunde hitta. Jag kan skylla på att jag fick lite panik över allt jag måste lämna hemma i Sverige - och en marabou chokladkaka alá största storleken kunde mycket väl ta bort den känslan. Efter att jag tryckt i mig några rader nödvändig choklad utan att känna mig det mista skamsen efter att precis ha varit hos tandläkaren så gick jag och fikade med Elin. Vi hade jättekul och sedan så ska vi ses imorgon - dagen innan jag åker.

Det känns dock som om tiden inte räcker till. Jag skulle egentligen ha städat klart mitt rum och fixat allt med packningen, men istället åkte jag, mamma och c.o. ner till stranden för att kolla på kite surfarna - och jag blir minst sagt sugen på att prova på det. Blir väll nästa uppdrag efter USA antar jag.

En sak är lite typisk, med min kära överbeskyddande pappa. Jag hade nämligen köpt en ny jacka igår till USA och berättade för min pappa att inga ficktjuvar kan sno något eftersom fickorna har dragkedjor och sitter liksom mitt på magen - men han avfärdade det hela med att demonstratera hur man skulle kunna sno något ändå och när han gjorde det så drog jag ett karateslag rakt i hans arm, sedan blev han tyst.

Jag är nästintill klar med packningen! Det enda som egentligen fattas är mina vaccinationskort, slå in några presenter till värdfamiljen (däribland min scrapbook och den svenska flaggan), några kläder som ska torka och alla elektronikrpylar. Jag vägde min väska igår - exakt 20 kilo, kändes dock som om min rygg bröts då jag konkade upp väskan på vågen, och förhoppningvis så stiger inte vikten över 23 för då måste jag betala övervikt - uppemot 50 $ vilket jag helst vill undvika.

Scrapbooken om Sverige är föresten fulländad nu och jag tänkte lägga ut några bilder så får ni se hur resultatet blev:

Okej. Nu börjar jag förstå vad jag gett mig in på. Jag både längtar och fruktar till det ögonblicket då jag stiger av flygplanet och får träffa min värdfamilj. Tänk om jag gör bort mig? Jag kanske råkar sätta mig på familjens minsta hund (hund alá minisize) eller råkar säga något som är helt opassande? Visserligen tror jag att chansen att det första alternativet ska inträffa är minimal, men jag kan ändå inte låta bli att tänka ut alla möjliga konstiga scenarion :)

Hur som helst så är packningen i full gång och jag börjar för första gången tvivla på ifall min röda resväska kommer att räcka för alla klädesplack och presenter. Eftersom mitt inrikesflyg i USA, Northwest kräver att alla medresenärer betalar 15 $ för första incheckade väskan och sedan 25 $, vilket gör att jag kan ta med mig två väskor utan problem. Dock så vill jag helst hålla mig till en väska eftersom jag varken vill eller kan släpa runt på två i Newark och på Arlanda.

Resan från Arlanda - Newark kommer att se ut så här:
Avgång: 16.35 Ankomst: 19.00 (01.00 svensk tid) Flygtid: 8h 25 min.

Idag har min pappa (som älskar att vidta alla åtegärder mot diverse ficktjuvar och bovar i allmänhet) köpt mig en liten väska som man ska ha innanför tröjan där förhoppningsvis pass, pengar och mitt DS2019 ska ligga säkert. Jag kanske slänger upp en bild på väskan sedan om jag får tid.

Hotellet som vi ska bo på i New York heter Garden Hotel och ligger i New Jersey ca 20 minuter från Manhattan. Eftersom hotellet har internet så kommer jag med största sannorlikhet kunna uppdatera därifrån och förhoppningsvis lägga ut en hel drös med bilder.